Mars 06 – 15, 2009.
Res-program;
6.3. Ankomst till Bangkok 06.00. Bilfärd ca. 15 mil söderut, till saltdammarna i Laem Pak Bia, vid kusten utanför Pethchaburi. Skådning i dammarna under eftermiddagen.
7.3. Vadar-skådning i saltdammarna under morgontimmarna. Under eftermiddagen kollade vi av områdena bakom dammarna, samt väg 3177, samt ett snabbt besök på Research Centrert i Laem Bak Bia.
8.3. Vadar-skådning i saltdammarna när det var högvattnen under morgontimmarna. Sen inhyrdes en båt i fiskehamnen vid Laem Bak Pia som tog oss ut till de yttersta sandrevlarna utanför kanalen. Under senare delen av eftermiddagen gjordes ytterligare ett besök vid research centret.
9.3. Bilresa ca. 10 mil rakt österut till Kaeng Krachan NP vid den Burmesiska gränsen. Skådning runt park-högkvarteret vid Kaeng Krachan Dammen, precis utanför parkgränsen. Övernattning vid högkvarteret.
10.3. Dagen tillbringades med skådning runt Ban Krang Camp –km 17- inne i nationalparken. Övernattning i tält i Ban Krang.
11.3. Tidig bilfärd upp till toppen, Phanoen Thung, skådning utefter vägen och på stigar runt km. 24-32. Övernattning vid parkhögkvarteret.
12.3. Tidig morgonskådning runt Kaeng Krachan Dam. Bilfärd ca. 20 mil på bra vägar till Bangkok. Flyg till Krabi. Hyrbil till Morakot resort precis utanför Khao Nor Chuchi –KNC-. Eftermiddags-skådning i reservatet.
13.3. Skådning tillsammans med vår guide, Yotin, i KNC. Dagen delades upp på en morgon-tripp, lunch på Morakot, sedan en eftermiddags tur vid 15.00-tiden. På kvällen spotlighting efter ugglor etc.
14.3. Som föregående dag.
15.3. Bilfärd till Krabi City. Besök på Mangrove Research Center precis vid infarten. Båtfärd i Mangrove deltat under eftermiddagen. Flyg till Bangkok under kvällen. Avgång från Bangkok till Stockholm midnatt.
16.3. Ankomst till Stockholm ung. 06.00.
Mars 06. Daeng, trofast chafför och allt-i-allo under flera tidigare resor till Thailand, mötte upp på flygplatsen för att köra oss ner till Laem Pak Bia, vid kusten ca. 20 mil söder om Bangkok. En hel del Openbilled Storks stod på risfälten under ner-resan. Några övervintrande Brun Glador och Tornfalkar flög över vägen . En och annan Brown Shrike satt på telefonledningarna. Men nu var det vadare som gällde! Först och främst att finna några av de 5 Skedsnäpporna som övervintrar i saltdammarna vid Pak Tale. Vid ankomsten till kustområdet fanns det knappt en vadare i sikte i saltdammarna utefter vägen. Mindre flockar med Black-winged Stilts stod spridda i dammarna, en och annan Svartbent Strandpipare sprang omkring på vallarna tillsammans med enstaka Kustpipare. Men var fanns vadar-massorna ??? Hade vi anlänt för sent på året och vår-flytten redan påbörjats?
Om det finns någon som behöver en pålitlig chafför under en Thailands resa, kan jag varmt rekommendera Daeng. Han är pålitlig och mycket mån om sina passagerare, ser till att det finns vatten att dricka, frukt eller något smakligt mellanmål att tugga på under transport sträckorna. Dessutom har han nu börjat lära sig var de olika fågel lokalerna finns över hela Thailand. Han är nästan lika billig som att hyra en ”self-drive” bil. Hans Toyota Minibuss tar upp till 10 passagerare (utan packning, 7 med baggage) Han brukar ta ca. 350:-/dag plus kostnader för Diesel (billig i Thailand) Han förstår en del engelska, men säkrast om jag förmedlar kontakten, så kommer han och hämtar er på flygplatsen eller hotellet.
Inte blev det bättre väl framme vid de dammar där Skedsnäpporna brukar vistas. Enstaka Red-necked och Long-toed Stints, någon Mosnäppa i dammarna och på avstånd en och annan Lesser Sandplover (Mongolpipare). Flera av vadarna hade redan börjat få sommardräkt..men var fanns vadar-massorna? Jag hade fått uppgift om att Skedsnäppor mm brukar anlända i mitten av november och stanna till mitten/slutet av mars...men nu var det nästan tomt! Jag frågade en man som arbetade med saltdammarna. Han skakade på huvudet och sa att så länge det är ebb, håller sig vadarna på de lång-grunda havs-stränderna utanför mangrove-bältet. Han fortsatte och sa att ”efter fullmånen (som inföll ca. 1 vecka senare) då blir det fart på vadarna i dammarna”. När han såg besvikelsen i mina ögon, lugnade han mig och sa att just efter soluppgången följande morgon är det högvatten och många av vadarna kommer in från kust-stränderna...! Jag berättar denna anekdot därför att det skulle visa sig att tillgången på vadare var starkt påverkad av ebb och flod, det verkar även som om man väljer att fylla på med nytt saltvatten i saltdammarna (massor av ny mat för vadarna) då vattnet står som högst efter fullmånen. Tips för kommande besökare!
Mars 07. Uppe med tuppen 05.30. Vi hade tagit in på ett ganska enkelt ställe, men rent och aircon. Ägaren,en krut-karl i dryga 70-års åldern, behandlade oss som hedersgäster under de 3 nätterna vi bodde där. Trots den tidiga timmen hade han alltid kaffe/the´, frukt och nygräddade (friterade) rismjöls-bullar färdiga innan det bar iväg...jag brukar stanna här hos ”Khun Tha” – farfar på thailändska - när jag besöker Laem Pak Bia. Efter en snabb frukost bar det iväg till Pak Tale. Vi hade knappt hunnit parkera vår minibuss för att konstatera att nu fanns det vadare i dammarna – 100-tals Myrspov med inslag av Rödspov, flockar av Lesser Sandplovers flög överallt... och det bådar gott...flera flockar med Red-necked Stints...Sponnbilled Sandpiper brukar trivas i deras sälskap. Ytterligare en minibuss parkerade vid vår sida. Det var Nick Upton, en av Thailands flitigaste (och dyraste) fågelguider. Han hade varit där veckan innan och visste precis vilken damm att gå till. Efter en kort stund hade vi plockat ett 10-tal Sandlöpare, 1 Smalnäbbad Simsnäppa (ovanlig i Thailand), ett flertal grupper på 5 – 10 Spovsnäppor, enstaka Long-toe Stints, 100-tals Lesser (Mongol) med enstaka Greater Sandplover (Ökenpipare) i flockarna. Red Knot (Kustsnäppa), Great Knot (Kolymasnäppa)...och i en bland-flock, mest med Red-necked Stint ...gick det...dubbelkoll på
![]() |
![]() |
| Spoonbilled Sandpiper. | Nordman´s Greenshank |
Näbben...visst, där gick 3 Spoonbilled Sandpiper (Skedsnäppor). Lite större och renare vitare undertill än Red-necked Stint i vinterdräkt...och så den där näbben... Efter 45 min. lyfte vadarflockarna. Vi hade bara någon timme kvar innan det blev lågvatten och vadarna flyger ut till de lång grunda (och otillgängliga) sandstränderna bakom mangrove-ridån. Och vi hade ju en mål-art kvar för dagen...Nordman´s Greenshank. Vi hade kört förbi stora flockar med vadare, mest spov, tidigare på morgonen. Vi körde tillbaka för att kolla dessa flockar. Nick hade tidigare sett ca. 40 Nordman´s ibland dessa flockar. Snart hittade vi dem ibland en flock med Myrspov. De flesta vilade, med huvud instuckna undr vingen, så det var svårt att arta dem, men vi räknade åtminstone 10 Nordman´s Greenshank. Den 2-färgade näbben och ljusare och ”renare” huvud och bröst , och ett”snällare” utseende, i gämförelse med Gluttsnäppor som också fanns i dessa flockar. Vi hade nu ”plockat” de arter vi hade satt som mål för detta område och beslöt att utforska de områden som ligger i inlandet, bakom saltdammarna. Under tidigare
besök hade jag bl.a. sett Eastern March Harrier, Pied Harrier och Steppörn utefter väg 3177. Vi började eftermiddagen med att på måfå köra upp på en liten grusväg bakom saltdammarna. Några Oriental Reed-Warblers satt i en liten trädbeklädd dunge. På stubbåkrarna (ris) höll en del Paddyfield Pipits till (tills för drygt 10 år sedan klassificerad som ras av Större piplärka). 2 Purple Herons satt på fälten. En Pilgrimsfalk hade flyguppvisning, när den jagade tamduvor.

Flera Little Pratincoles (Mindre Vadarsvala) höll till på fälten. Vi fortssatte ut på väg 3177. Vi hittade flera kolonier med vävarfåglar, man kan bestämma dem bl.a. på formen av det vävda boet. Dessa var Baya Weavers vars bon hänger från träd-grenar och har en lång ingågs-tunnel. (Streaked Weaver bygger bon i buskar el. Blad-vass och har ingen lång ingångs-tunnel.)Flera vävare sågs runt bona. Plötsligt såg vi något örn-stort, en ad. Större Skrikörn flög sakta över vägen,
Mars 08. Som vanligt, en tidig kopp kaffe hos ”Khun Tah” som vid det här laget på allvar börjat spana in Anita...han har redan ett par fruar, men hade säkert inte något emot en till...tur att Anita inte förstår Thailändska – ha! Även denna morgon begav vi oss ner till Ban Tale för ett sista möte med Skedsnäpporna. Denna gång såg vi 5 Spoonbilled Sandpipers, dvs. hela beståndet som detta år övervintrade i Laem Pak Bia! Även 2 Red-necked Phalarope (Smallnäbbad Simsnäppa) och en Ruddy Turnstone (Roskarl) fanns i dessa dammar.
Sedan bar det av till den lilla fiskehamnen vid Laem Pak Bia kanalen. Vi hyrde en liten öppen fiskebåt som kunde ta oss ut till flodmynningen och sandrevlarna utanför. Malaysian Plover (rödlistad) har ett starkt fäste på dessa sandbankar. Vi såg drygt 50 ex. Vi var emellertid ute efter riktigt ”storvilt”. En ”White-faced Plover” hade rapporterats från denna lokal. Nyligen (åter)upptäckt, har den satt myror i håret på skådare från Phuket, ner till Singapore och upp till Laem Pak Bia på östsidan av peninsulan under de senaste 10 åren. Nu verkar det som om Peter Kennerley (han som först (åter)upptäckte fågeln i Singapore på 1990-talet och Philip Round,
![]() |
![]() |
| Malaysian Plover. | White-faced Plover, hane i sommardräkt. |
som återupptäckte Gurney´s Pitta, och Large-billed Reed Warbler - också från Laem Pak Bia- tagit reda på att arten faktiskt redan beskrivits av Swinhoe 1870, men att denna upptäckt sedan fallit i glömska och fågeln kom att räknas innom det nästan globala Svartbent Strandpipar-komplexet, vilket fick till följd att ingen skådare visste att fågeln existerade...och således inte letade efter den...!!! – Forktail nr.24. 2008. – Jag fick precis ett mail från Philip, som berättade att han nyligen fångat in en av de ”vithuvade”, ringmärkt den och klippt 2 fjädrar för DNA annalys, detta efter att fjädrar från de 100 år gamla museum-skinnen tydligen inte hade gått att DNA analyseras. Han trodda att denna art snart kommer att klassificeras som en egen art.
Vi såg 2 fågelfotografer på sand-revelns yttersta udde, misstänkte att de redan funnit piparen, lade till båten i närheten och såg snart en ”White-faced Plover”, en hane i sommardräkt, (Det fanns i år ytterligare 1 ex vid forsknings anläggningen i Laem Pak Bia) tillsammans med ett gäng
Malaysian Plovers. Vi visste att det även fanns en Chinese Egret (rödlistad) härute.
![]() |
![]() |
| Slamkryparen, en trädklättrande fisk. | Chinese Egret. |
Efter en stund, stack den upp sitt yviga huvud ovanför en sten pier. Plötsligt kom en Nordman´s Greenshank insträckande och satte sig på sandstranden framför oss. Vi fick bra bilder på den. Precis innan vi bordade båten sträckte en Grey-headed Lapwing in från havet. Den hade kanske suttit på den lilla sandön,utanför udden vi befann oss på. Vi åkte dit, vadade iland och möttes

av flera flockar med Greater Crested Terns. Tyvärr inga Palla´s Gulls härute denna gång, det var överhuvud tagit dåligt med mås och trut i Laem Pak Bia denna vinter.
Vi tillbringade eftermiddagen med att köra runt och fotografera vadare etc, som är mycket lätta att komma inpå livet, när man kör omkring på småvägarna runt forsknings stationen i Laem Pak Bia. Vi fick finfina bilder av bl.a. Marsh Sandpiper (Damsnäppa), Broadbilled Sandpiper (Myrsnäppa), Pacific Plover (Sibirisk Tundrapipare), Longtoed Stint (Långtåsnäppa), Red-watteled Lapwing (Rödflikvipa) Black-winged Stilt (Styltlöpare), Ägretthäger, Silkeshäger, Chinese Pondheron, Little Heron, Little Cormorant, Black-crowned Night Heron (Natthäger) Whitebreasted Waterhen, Green Bee-eater, Common, Whitethroated (Smyrna)och Black-capped Kingfisher. Fåglarna här är mycket orädda och det går att köra fram till endast några meters avstånd från dem. Kan varmt rekomenderas till den som gillar att fotografera fåglar.

Mars 09. Eftersom vi redan sett det mesta av vad Laem Pak Bia hade att bjuda på i fåglel väg, vi såg drygt ett 100-tal arter där, beslöt vi oss för att köra till Kaeng Krachan NP, som ligger nästan 60 km rakt västerut, mot den Burmesiska gränsen, när man kör dit från Laem Pak Bia på östkusten.
Kaeng Krachan (KK) tillhör det största sammanhängande skogs komplexet på fastlandet i Sydostasien. För 70-80 år sedan, sträckte sig skogen från Malaysien, in i södra Thailand, fortsatte in i Burma med stora skogar speciellt utefter gränsen mellan Thailand och Burma, ända upp till de norra delarna av detta avlånga land. Nu har man bytt ut urskogen mot gummiträd och oljepalmer på många håll i södra Thailand, vilket gjort att skogen i dessa områden blivit kraftigt fragmenterad. Skogsavverkning har naturligtvis tagit sin del (man
beräknar att Thailand på 1930-talet hade en skogsbetäckning på drygt 80%...nu varierar beräkningarna mellan 12 – 20%, beroende på vilken skog som räknas. Kaeng Krachan fick också känna av denna skogs skövling (Thailand har nu sedan många år infört ett total-stopp för avverkning av naturvuxen skog.)Parken är dock fortfarande mycket djur rik. Under de 3 dagarna vi vistades där sågs t.ex Leopard ( ibland dag aktiv här), Svart Björn, Elefant, Gaur, Whitehanded Gibbon, Dusky och Banded Langur, Muntjak Hjort, Sambar Hjort, Jätteekorre mm. Tyvärr missade vi de 4 förstnämnda denna gång... jag har dock sett dessa 4 tillsammans med tidigare grupper hit. Även fågelmässigt är parken mycket art-rik, med en skön blandning av arter från den riktigt tropiska regnskogen på Malacca...Pittor, Partridges, Babblers, Broadbills etc, kryddat med inslag av nordliga, ofta mer höglands-betonade arter. Här upptäcktes t.ex ett bestånd av Rachet-tailed Treepies för ett 20-tal år sedan...en art som man annars måste resa till Laos eller norra Vietnam för att se.
Vi stannade till för att köpa lite bröd och konserver just nedanför Kaeng Krachan dammen, vi hade planerat att tälta en natt uppe på berget, så vi behövde något att äta däruppe. En bland-flock med Minivets, Rosy och Swinhoe´s, (splittat från Ashy Minivet , för en del år sedan.) satt högt i ett träd tillsammans med en Black-naped Oriole. 2 Dusky Warblers (Brunsångare) satt i dikeskanten.
Vi anlände till park-högkvarteret, som ligger vid Kaeng Krachan dammen, ett stycke utanför park-gransen, på eftermiddagen, fixade bungalows, inträdesavgifter och camping tillstånd till parken. Tog en liten prommenad vid dammen. Gott om Yellow-browed Warblers (Taigasångare). En och annan Eastern Crowned Warbler, med sitt breda hjäss-streck, satt i buskarnsa. Några Red Throated Flycatchers (Ficedula (parva) albicilla, -Taigaflugsnappare på svenska, nyligen ”splittad” från vår egen Mindre Flugsnappare-, varnade med sitt karaktäristiskt malande ”trrrt,” där vi gick. Håkan upptäckte ett par Vinious Breasted Starlings i ett träd vid resturangen. Övernattade i Forestry Department Bungalows vid dammen.
Mars 10. Forestry departments bungalows har varm-vatten kokare på rummen, så det blev en tidig kopp kaffe- frystorkat-, trots allt, annars är det ofta svårt att hitta någonstans att äta frukost tidigt på morgonen (och i skogen är det ju omöjligt – ha!) Sen bar det iväg in i parken. En del ganska färska elefantspår utefter vägen. Vi stannade vid Ban Krang camp –BKC-, där vi skulle tälta en natt. Vägen ovanför denna camp, upp till Khao Panoen Thung-KPT- (1207 m), kalllas km 32, är ofta dålig och man behöver en Pic Up (inte nödvändigtvis en 4x4) för att komma upp. Området runt BKC är berömt för sina Broadbills, Silverbreasted Broadbill bygger sina bon just vid denna campingplats, 2-3 par, varje år. De hänger i några långa, ofattbart tunna grässtrån , ofta fastsatta vid en nästan lika tunn gren. Ofta hänger de över forsen eller vägen. Detta är Brednäbbarnas förlovade land! Vi skådade utefter vägen ovanför BKC, där forsen på 3 ställen
korsar vägen (och gör den ganska oframkomlig under regnperioden.) Grey Peacock Pheasant hade nyligen setts, Gigant och Blue Pitta likaså. Vi dippade dock dessa. En Scaly-breasted Partridge hördes från skogen intill. Ett par Emerald Doves satt på vägen, men flög skyggt iväg så fort de sett oss. Tillsammans med en grupp högstadie-barn, vars fågelskådande lärare tagit dem hit på en 3 dagars camp (det var skol-lov) såg vi två Orange-breasted Trogon på mycket nära håll... de verkade helt opåverkade vår närvaro, och kunde glädja barnen med sin färgprakt. Som vanligt, gott om Pied Hornbill, även några Great Hornbills hördes. En Green-eared Barbet sågs i

Great Hornbill. En hane med röda ögon
en träd-topp. Även Blue-eared, Red-throated och Coppersmith Barbet hördes. Rufous och Streak-breasted Wooderpeck sågs bra. Rikedommen på Barbets, Hornbills och Hackspettar, som behöver gammal skog vid bobyggandet, vittnar om att det fortfarande finns mycket ursprunglig skog kvar i parken. Överallt utefter vägen satt större eller mindre grupper av Dusky Langur, en sk. Leaf-monkey (de lever mest på löv), mycket trevligare att stifta bekantskapen med där de fredligt sitter i träden och käkar löv eller leker med sina ungar, gämfört med de mer aggresiva Long-tailed och Short-tailed Macaque-aporna som vi också såg utefter vägen. Flera Black and Red Broadbills hördes utefter vägen. I ett högt träd satt en Dollarbird, -denna Blåkråke-släcktng fick sitt namn av de vita dollar-liknande vingteckningarna när den flyger...ganska kul, vid sidan av denna fågel satt 2 Dusky Broadbills, som faktiskt ser nästan lika
dana ut. Plötsligt hördes den...och så satt den där vid vägkanten...lika vacker och karismatisk som vanligt...Silver-breasted Broadbill. En karaktärsfågel för Kaeng Krachan, där det fortfarande är någorlunda lätt att se den. Gott om fjärilar så här års. De sitter som färgsprakande juveler i 100-tal, tätt tillsammans där jorden är fuktig, eller det finns någon mineral eller när-salt att suga på. Det finns bara ett fåtal stigar att gå på i KK. Lättast att skåda utefter vägen, där man dessutom ser bättre. Framåt eftermiddagen susade ett litet gäng Brown Needle-tails förbi i hög fart över trädkronorna, där några Blue-winged Leafbirds satt. Som vanligt träffade vi på ett par Sultan Tits utefter vägkanten 3-400 meter efter check-pointen (före 1´a stället forsen rinner över vägen). En hane Hainan Blue Flycatcher satt vackert när vi återkom till BKC. Under tiden vi var ute och skådade hade Daeng, vår chafför, åkt ner till byn för att handla middagsmat (om man ska campa i BKC måste man ta hand om egen matlagning) Han hade införskaffat grillad kyckling, Som Tam (färsk chili-peppar kryddad pappya-salad), sticky rice...och en is-box (lånad av affären) med KALL ÖL! Han är verkligen en skådares skyddsängel...tänker på allt praktiskt, det som vi art-jagande skådare inte har tid att bekymra oss över! Efter en kall duch och koll att tälten var ordentligt uppsatta hade mörkret fallit på (en el-generator ger sparsamt ljus på natten) Några Large-tailed Nightjars hördes, någon skymtade förbi i silluett. Ingen Great-eard Nightjar i kväll – vi hörde dock en följande kväll-. Vi gick utefter vägen med starka ficklampor. Anita hoppades på leopard och elefant, några av oss andra var inte helt säkra...En Brown Hawk Owl ropade. Vi använde play-back och den kom snart flygande. Även en Collared Scops-Owl och Asian Barred Owl hördes. Vi fick även syn på en Slow Lories i ficklamps ljuset. 2 elefanter gick förbi campen under natten, men vi missade dem tyvärr.
![]() |
![]() |
| Orange-breasted Trogon. | Banded Langur. |
Mars 11. Tidigt uppe, efter en hård natts sömn i tälten. Fixade lite kaffe och sardin-mackor. Dagen innan hade vi arrangerat att en Pick-up truck skulle hämta oss i BKC, för att köra oss upp till Panoen Thung –PT- (vår minibuss kunde inte åka upp). Förgäves försökte vi få fram den Gråa
Påfågelfasanen och Pittorna genom play-back, där forsen rinner över vägen på andra och tredje stället. En Sambar Hjort sprang vid vägkanten. Lite högre upp satt en liten grupp Langurer som verkade märkliga, de såg nästan gibbon-lika ut, med ett rufsigare ansikte än Dusky. Vi hade stött på en grupp Banded Langur. 3 Kalji Pheasants gick över vägen vid km 20. Även 2 Bar-backed Partriges sågs vid vägkanten. Mycket Hornbills i rörelse (trots att vi inte hittade något fruktbärande fikonträd utefter vägen denna gång) 7-8 Great Hornbills, den största flocken Wreathed Hornbill var på 7 individer. Pied Hornbill sågs och hördes lite överallt på vägen. Roligast var 2 Rusty-cheeked (Tickell´s) Hornbills vid km 24. Nyligen splittad från Brown Hornbill. Vi såg senare ytterligare en flock på 5-6 individer av denna rödlistade näshornsfågel, nere vid BKC. En Crested Serpant Eagle satt vid vägkanten och en eller två Mountain Hawk Eagle flög förbi. En White-handed Gibbon satt vid km 25. Väl uppe på toppen av PT –km 32- belönades vi med att beskåda molnklädda bergstoppar som kunde ses ända till Burma-gränsen. Trots att vi inte hade så mycket tid här på själva toppen, hittade vi en hel del av de mer höglands beroende arterna som annars finns längre norr ut, bl.a. Mustached Barbet, Mountain Bulbyl, Flavescent Bulbyl, White-browed Schimitar-Babbler, Black-throated Laughing Thrush, Radde´s Warbler (Videsångare), Blue Rock Thrush, Hill-blue Flycatcher, Orange-bellied Leafbird, Lesser Racket-tailed Drongo och White-browed Shrike-Babbler. En Black Eagle flög
![]() |
![]() |
![]() |
| White-browed Shrike-abbler festar på en Vandrande Pinne, lika stor som fågeln. | ||
förbi på karaktäristiska breda vingar, avsmalnande mot kroppen. Vi hade hört att Rachet-tailed Treepie nyligen hade setts vid gäst-bungalowen (kronprinsessans Hus) –km 32-, så vi gick dit...såg ett par svarta spretiga saker som flög till, tillsammans med en flock Grey Treepies, men ingenting säkert. Runt själva huset födosökte en jätteflock (ca.20-25) Red Jungelfowls. Vi hittade ett litet fik vid campingplatsen på PT...kaffe och snabb-nudlar. Här hittade vi ännu en liten grupp med de trevliga (första gången jag sett denna art i KK, vet inte hur vanliga de är) Banded Langur. Naturligtvis var vi på jakt efter Rachet-tailed Treepie och vi fick ett tips om att någon sett dem samma morgon vid km.27 (ett traditionellt häng för dessa fåglar, precis vid vägen,) Så vi åkte dit, men det blev bara färdledarren som fick en snabb obs av 2 Rachet-tailed Tree-pies i bambu-snåren inte långt från vägen. De kunde tyvärr inte återfinnas. Inte långt från
km 27 fann vi ett par bobyggande Long-tailed Broadbills. Väl nere vid BKC flög 2 Green-billed Malkohas förbi. En vacker, men skygg, Green Magpie letade mat i ett busksnår. Vi tog en sista eftermidags-tur på den gamla traktor-stigen som börjar på andra sidan forsen, precis innan man anländer till campingplatsen. Mycket hackspett hördes här. Vi såg bla. den lilla söta Buff-rumped Woodpecker, även några Gray-headed Woodpecker (Gråspett) sågs här. Detta är traditionellt ett bra område för både Trogoner och Broadbills. Vi såg en Dusky Broadbill, hörde Black & Red Broadbill samt både Indochinese och Black-winged Flycatcher-Shrike här.
Vi övernattede tillbaka vid parkhögkvarteret, där Kaeng Krachan dammen breder ut sig.
Mars 12. Vi hann med en tidig morgon-tur runt park-högkvarteret vid Kaeng Krachan dammen, innan det var dags att köra de 3-4 timmarna till Bangkok, där vi sedan fortssatte med flyg ner till Krabi. En Grey-Headed Lapwing gick vid dammkanten tillsammans med Red-wattled Lapwings, Lesser Sand Plovers och Little Ringed Plover (Mindre Strandpipare). 2-3 Hopooes (Härfåglar) letade mat ibland husen. Några Ashy Woodswallows satt på en mast.
Väl i Krabi hyrde vi en liten Toyota (200:-/dag) och tog oss ner till Morakot Resort, där alla förväntansfulla skådare brukar stanna (som vanligt mycket trevlig personal, god mat och ca.200:-/natt för en luftkonditionerad bungalow för 2), just utanför Khao Nor Chuchi. Första eftermidagen gick vi ut på egen hand, de två följande dagarna fick vi hjälp av Yotin, den lokale guiden. Vi tog en tur på den lilla grus-vägen som svänger av till höger, just innan man svänger ner till ”Chrystal Lake”. Vägen leder in till reservatet (och en by belägen där) Vi skådade utefter vägen. Håkan upptäckte 2 Rufous-bellied Eagles som flög över vägen högt upp. En Gold-whiskered Barbet hördes. 3 Brown Needle-tails hade flyguppvisning ala´ F-16. I seglar/sval-flockarna över trädtopparna, fanns även ett par Silver-rumped Swifts. Ladhussvalorna vi sett norröver, hade bytts ut mot Pacific Swallows. Några Streaked Bulbyl höll till i ett dött träd och Buff-breasted Babbler satt i busksnåren utefter vägen.
Mars 13. Yotin kom och hämtade oss vid 06.00-tiden. Han hade valt börja med ett försök att se Gurney´s Pitta. Han valde ett av de revir som ligger utanför park gränsen, inte långt ifrån området vi besökt föregående dag. Ett gömsle var uppsatt och vi väntade. Yotin känner sina Pittor väl och eftersom det råder förbud av play-back för att locka Gurney´s till sig i detta område, drivs de mycket försiktigt mot det område där gömslet är uppsatt, Yotin förklarade att Pittorna har 3-4 favorit ställen, där de vistas på morgonen. Gömslet är uppsatt framför ett av dem. Försiktigt besöker han och kompanjon de övriga favoritställena, vilket får fåglarna att flytta sig för att slutligen hamna framför vårt gömsle...kan tyckas stressande för fåglarna, men med tanke på att detta revir ligger inte långt från Palm-olje odlingar etc, så är det nog en del av fåglarnas dagliga rutin att bli lite ”störda” av lekande barn, bybor eller palm-olje skördare. Vi
hade suttit i gömslet 15-20 minuter när den första Gurney´s Pitta dök upp, en stilig hane, snart
![]() |
![]() |
följd av sin hona. De bökade i jorden på stigen ca. 10-15 meter framför vårt gömsle i ca. 20 min., innan Yotin kom och hämtade oss...det fanns fler fåglar i skogen...en häftig obs! Eftersom jag inte hade tillgång till kartor över området, är det lite svårt att beskriva vilka områden i parken och dess omgivning vi besökte dessa 2 dagar...och jag antar Yotin gör sitt bästa för att bevara sina ”yrkes-hemligheter” som områdets guide...men det kan sägas, han kan sitt område och fåglarna som finns där, som handen i fickan! Några av obsarna vi gjorde under dagen,var; 1 Crested Serpant Eagle, 2 + 3 H Banded Bay Cuckoo, 2 Drongo Cuckoo, 1 Chestnut-breasted Malkoha, Rufous Picolet, 2 Black & Yellow Broadbill, Grey-rumped och Whiskered Treeswifts, Great Iora, Cream-vented Bulbyl, Black Magpie (hörd), Scaly-crowned och Rufous-crowned Babbler, 2 Sibirian Blue Robin. Banded Pitta (hörd) På kvällen gav vi oss ut på jakt efter
![]() |
![]() |
| Banded Pitta | Bay Owl. |
Grodmunnar och ugglor. Vi började med ett besök vid Hot Springs, där några Java Frogmouth hållit till under några år. Det var regnit denna kväll, så till Anitas stora besvikelse, dippade vi denna. Det fanns dock en familj Bay Owls (3 ex) här till allas(speciellt fotografernas) glädje. Yotin spelade även fram en Spotted Wood Owl som satte sig i favorit trädet, som plåster på såren.
Mars 14. Även denna morgon mötte Yotin upp i ottan. Denna morgon stod vår kos till området innom Chrystal Lake, där ett gömsle satts upp för att försöka se Banded Pitta. Efter en timme gav vi upp, körde in i natur resarvatet och några kalhyggen just utanför. Detta med god utdelning. Vi spelade fram en mycket vacker Banded Pitta (Det är bara Gurney´s Pitta man inte får använda play-back till). Yotin tog oss även till boet (på behörigt avstånd) av Blyth´s Hawk-Eagle. Boet var byggt i det enda trädet som stod kvar, mitt i ett kalhygge. En traststor Black-thighted Falconet satt sin vana trogen i ett dött träd och höll utkik efter sländor. Håkan och Anita upptäckte en Forest Wagtail på vägen under körning. 2 högljudda Banded Kingfishers, hane och hona, höll oss sällskap ett tag på vägen. En jättefin Moustached Cuckoo satte sig i ett träd där vi gick, än en gång till fotografernas glädje. Inte långt därefter hördes en Large Wren Babbler. Tyvärr kom den aldrig fram, så vi kunde se den, trots idoga försök. Vid en liten bäck dit fåglarna kom för att dricka vatten, såg vi bl.a 3 Green Broadbills, 1 Ferruginous Flycatcher, 1 Maroon Woodpecker. Även en Chinese Blue Flycatcher, en nylig split från Blue-throated Flycatcher, kom för att dricka vatten. Efter middagen gjorde vi efter Anitas ivriga övertalning...hon ville verkligen se dom där Grodmunnarna...ännu ett försök. Denna gång begav vi oss till området ovanför Chrystal Lake, vid en oljepalm odling, dit vi hade begivit oss första eftermiddagen. Under tidigare besök här hade jag sett Gould´s Frogmouth. Vi begav oss in i den becksvarta skogen, ställde oss och lyssnade i mörkret. Endast mögelsvamparna på de ruttnande löven gav ett mycket svagt fluricerande ljus. Men inte heller här fick vi napp...inga Grodmunnar denna gång....Yotin lovade en besviken Anita en personlig gratis kvällsguidning nästa gång hon besöker KNC. Även denna gång gav han oss ett litet plåster på såren med en hoande Barred Eagle Owl. Vi gjrde inga försök att locka fram den, efter att Yotin förklarat att han försökt i flera år utan att ha lyckats. Ytterligare en Collared Scops-Owl hördes.
Mars 15. Sista morgonen att skåda, innan planet lyfte mot Bangkok. Vi började med att göra ett försök på en Bluewinged Pitta som skulle hålla till bakom Morakit Resort. Eftersom det var för tidigt på året, de är monsun flyttare, var den tyst...om den nu fanns där. Vi fortsatte mot Mangrove Research Station. Den ligger precis i infarten till Krabi City och har en ca. 500m lång träspång ut i mangrove skogen. Vi hade inte gått många meter innan vi hörde den första Mangrove Pittan – vi hörde totalt ca.5-6 -. Min MP3 hade laddats ur av misstag, men med den sista gnutta batteri fick vi en av Pittorna att sätta sig 20 meter ifrån oss. Kul! Längst ut på spången såg vi en Ashy Tailorbird. Vi hyrde en båt och gav oss ut i mangrove deltat...otroligt tyst, knappt en fågel. Vi såg dock några Brown-winged Kingfishers och 1 Mangrove Whistler
här. Senare kom även en White-bellied Sea-Eagle flygande förbi som en slutvinjett på en spännande och art rik 10-dagars resa. Tror vi såg nästan 300 arter, vilket jag tycker är ett gott resultat. Se inkluderad artlista.
![]() |
![]() |
| Mangrove Pitta ätande en krabba | Mustached Cuckoo |
Resan kostade ca. 12,000:-/person. Allt inkluderat; Direktflyg med Thai från Stockholm, anslutningsflyg med Thai till Krabi, Minibuss o chafför till Laem Pak Bia/Kaeng Krachan 6 dagar, Hyrbil 3 dagar i Krabi, båtutflyckter i Laem Pak Bia och Krabi, alla övernattningar, alla måltider inkl. dryck, parkavgifter, utgifter för att arrangera resan. Det enda som inte inkluderades pga. Kronans kursfall, var Yotins Guidning. Han tog ca, 1500:-/dag vilket Håkan ödmjukt bjöd på samt hans avgift för kvällsguidning ca.350:-/kväll, vilket Anita, lika ödmjukt, bjöd på.

Klicka här för att ladda ner reseberättelsen samt för att se artlistan.
















